It´s about China
Ja vad är det med Kina som lockar så mycket, egentligen?
Jag har försökt rannsaka mig själv många gånger för att vara säker på att det är just Kina jag saknar, och inte livet och upplevelserna som man får om man flyttar någon annanstans. Jag kommer fram till samma sak om och om igen, det är Kina som jag skulle flytta till igen om jag hade haft möjlighet att välja. Livet där gav ju också stora möjligheter att resa runt i Asien, så som inte är möjligt på samma sätt från Sverige. Dels för att det är långt att resa till Asien och dels för att man som utlandsstationerad har en helt annan plånbok än hemma!
Jag kommer nästan dagligen på mig själv att tänka på Kina eller säga saker till mig själv på kinesiska Inte alls avancerat, jag har inte djupa kunskaper i språket men tillräckligt tydligen för att kunna småkonversera och faktiskt minnas mycket, efter 4 år hemma. Det är naturligt men ändå låååångt kvar tills jag kan prata flytande. Jag kunde skriva ca 300 tecken när vi flyttade hem. Det är en bråkdel av de 3-5000 som man bör kunna om man exempelvis ska kunna läsa en tidning.
Livet blir ju precis så som vi själva formar det och vi söker upplevelser och kvalitetstid för att hinna reflektera, njuta - som familj och som individer. Därför är livet här hemma om båda ska jobba 100% (vilket vi behöver om vi ska kunna resa och uppleva) inte kvalité, vi har inte tid till varandra och vi hinner inte njuta av nuet. Det är så tråkigt.
That´s about China - en häftig kultur där allt är möjligt (men inte enkelt). Det gav oss tiden och möjligheten att njuta och vara närvarande i livet.
Jag har försökt rannsaka mig själv många gånger för att vara säker på att det är just Kina jag saknar, och inte livet och upplevelserna som man får om man flyttar någon annanstans. Jag kommer fram till samma sak om och om igen, det är Kina som jag skulle flytta till igen om jag hade haft möjlighet att välja. Livet där gav ju också stora möjligheter att resa runt i Asien, så som inte är möjligt på samma sätt från Sverige. Dels för att det är långt att resa till Asien och dels för att man som utlandsstationerad har en helt annan plånbok än hemma!
Jag kommer nästan dagligen på mig själv att tänka på Kina eller säga saker till mig själv på kinesiska Inte alls avancerat, jag har inte djupa kunskaper i språket men tillräckligt tydligen för att kunna småkonversera och faktiskt minnas mycket, efter 4 år hemma. Det är naturligt men ändå låååångt kvar tills jag kan prata flytande. Jag kunde skriva ca 300 tecken när vi flyttade hem. Det är en bråkdel av de 3-5000 som man bör kunna om man exempelvis ska kunna läsa en tidning.
Livet blir ju precis så som vi själva formar det och vi söker upplevelser och kvalitetstid för att hinna reflektera, njuta - som familj och som individer. Därför är livet här hemma om båda ska jobba 100% (vilket vi behöver om vi ska kunna resa och uppleva) inte kvalité, vi har inte tid till varandra och vi hinner inte njuta av nuet. Det är så tråkigt.
That´s about China - en häftig kultur där allt är möjligt (men inte enkelt). Det gav oss tiden och möjligheten att njuta och vara närvarande i livet.
Kommentarer
Skicka en kommentar